- Tamponger är inget nytt – under antikens Rom användes ull som tamponger, i Indonesien användes växtfibrer och i Japan användes papper och bandage. Det antika Greklands kvinnor använde sig av en (troligtvis) smärtfylld metod – tunna träbitar lindades i tyg för att hålla blodet borta.
- Svenska kvinnor använder under sin livstid närmare 10 000 tamponger vilket kostar ungefär 16 300 kronor.
- Tampongsjukan (toxic shock syndrome) är en sjukdom som kan uppstå vid tamponganvändning. Den är ytterst ovanlig men dödlig. Infektionen kan uppstå om man haft tampongen isatt i mer än 6 timmar i sträck och symptomen man drabbas av påminner om influensa med kräkningar, hudrodnad och värk. Det är självklart en sjukdom att ta på allvar, men så länge du byter tampong regelbundet så finns det inget att oroa sig för.
- Man kan vara allergisk mot tamponger (som mot allt annat). Oftast beror det på att man är känslig mot de syntetiska fibrerna i bomull. Ett bra alternativ till tamponger är menskopp!
- När Tampax kom (den amerikanska tampongen med plasthylsa) under 1930–talet trodde folk både det ena och andra om denna nya mackapär. Många var överens om att tamponger kunde ge kvinnor orgasm och till och med ta deras oskuld genom att spräcka mödomshinnan (som för övrigt även den är en myt).
- Det är skillnad på tamponganvändning världen runt! Enligt boken Capitalizing on the Curse: The Business of Menstruation* så använder 97% av de europeiska kvinnorna de tamponger som vi är vana vid: nämligen de inlindade i plast och utan hylsa. I USA använder däremot bara 3–4% av kvinnorna denna typ av tampong, där regerar istället tampax (tampong med hylsa). Fördelarna med ”våra” tamponger är att de är mer kompakta och bättre för miljön! (*från 2006)
- De kan suga upp andra typer av blod än bara mensblod. Kommer ni ihåg hur Amanda Bynes i She’s the Man trycker upp en tampong i näsan för att hindra näsblodet? Det funkar faktiskt! Så, skulle du vara i en nödsituation med en blödande person så är tampongen en riktig räddare!
- Tamponger har ett utgångsdatum: 5 år. Så den där tampongen som legat längst ner i väskan typ… forever? Den bör du nog byta ut. Trots plastförpackningen så kommer den i kontakt med damm, smuts, smink och annat ”skröfs” – vilket kan öka risken för infektioner och andra underlivsbesvär.
- Tamponger beskattas i vissa delar av världen – som lyxartiklar?! I Australien exempelvis beskattas tamponger med 10% medan produkter som kondomer och glidmedel slinker förbi utan skatt.
- Tampongen kan inte försvinna in i kroppen. Så end of worries! Livmoderhalsen är så trång att tampongen inte kommer igenom (om den nu av någon anledning skulle slinka bak dit).
- Det finns tamponger som meddelar när det är dags att byta ut dem!